|
"Rubrik"
Socialdemokraterna och Vänsterpartiet vann landstingsvalet i Södermanland i september 2008. De vann valet, men förlorade makten. En dryg månad efter valdagen bytte vänsterpartisterna Ann Berglund och Marco Venegas sida, för att stödja det borgerliga blocket. Det här är berättelsen om hur avhoppet gick till.
Hennes politiska karriär var redan slut när hon satte nyckeln i låset.
Ulrika Ernving hade bara en dryg månad kvar i landstingets korridorer när hon öppnade dörren till övernattningslägenheten på Bagaregatan i Nyköping.
Det var där inne sidbytet skulle äga rum, eller förräderiet – beroende på hur man väljer att se på saken.
Lägenheten ligger på promenadavstånd från landstingshuset. Den brukar bland annat användas
som sammanträdesrum när politikerna håller möten av det hemliga slaget.
Det här var ett sådant möte. Det var den 1 november 2006.
Om någon hade fört protokoll borde närvarolistan ha sett ut så här:
Gustaf Wachtmeister (m)
Anders Bjurström (fp)
Östen Eriksson (kd)
Henrik Elmberg (c)
Gunvor G Ericson (mp)
Ann Berglund (v)
Marco Venegas (v)
Det var de centrala aktörerna, när den politiska kartan i Sörmland ritades om. Men de fördes
inget formellt protokoll, eftersom det var ett hemligt möte.
Inne i lägenheten rådde en spänd och lite trevande stämning när Ulrika Ernving gått, enligt
Gustaf Wachtmeister. Som de båda sidbytarna minns det var moderatledaren själv den förste
att bryta tystnaden:
– Det hade man ju kunnat räkna ut att det skulle vara du som kom Marco. Men Ann ... Det
trodde jag väl aldrig.
Skratt.
Marco Venegas hade varit öppet kritisk mot sitt eget parti efter valet. Ann Berglund hade
protesterat internt, fram till nu. Men för medlemmarna i Sörmlandsvänsterns innersta krets hade det varit uppenbart att partiet splittrats i två halvor redan under valrörelsen.
På den ena sidan: Elina Linna, Lotta Johnsson Fornarve och Peter Linnstrand. Tre politiker som på förhand låst sig vid att samregera med socialdemokraterna.
På den andra: Ann Berglund och Marco Venegas; liksom Ulrika Ernving kunde de tänka sig ett samarbete över blockgränsen.
I efterhand har flera förklaringar presenterats till varför Ann Berglund och Marco Venegas valde att stjälpa koalitionen mellan vänstern och socialdemokraterna. Den oftast lanserade teorin är att Ulrika Ernving iscensatte avhoppet redan under den gamla regnbågsalliansens tid.
Men brevväxlingen på vänsterpartiets interna mejllista visar att osämjan mellan de två vänsterfraktionerna
blev den avgörande faktorn.
Deras personliga motsättningar ledde till två infekterade gräl: det första och största handlade om politikernas löner, det andra om ledarskapet i partidistriktet. Båda frågorna hade diskuterats redan under valrörelsen.
Det här är vad som hände bakom kulisserna, från den 17 september fram till mötet i övernattningslägenheten.
SEPTEMBER
[18 Måndag]: Morgonen efter valet ligger de flesta politiker och sover ut efter valvakan. Socialdemokraterna har gjort sitt sämsta val sedan första världskriget, men tillsammans med vänstern kan man få majoritet i Sörmlands landstingsfullmäktige. De flesta bedömare utgår ifrån att partidistrikten inleder sitt samarbete så snart de vaknat.
[19 Tisdag]–[20 Onsdag]: Vänsterpartiets distriktsstyrelse utser en sexmannagrupp som ska träffa socialdemokraterna. De sex heter: Ann Berglund, Marco Venegas, Peter Linnstrand, Lotta Johnsson Fornarve, Lennart Clarstedt och Nicklas Franzén. Gruppen får i uppdrag att sätta press på socialdemokraterna, genom att öppet gå ut och kräva oförändrade politikerlöner innan förhandlingarna inleds.
Men det planerade pressmeddelandet med förhandlingskraven skickas aldrig ut, eftersom sexmannagruppen har en informell sjunde medlem: Elina Linna får kopior på allt som skickas till gruppens interna e-postlista. På tisdagen ringer Lotta Johnsson Fornarve upp Elina Linna på mobilen. De två ändrar distriktsstyrelsens beslut och hela sexmannagruppen beskrivs hädanefter som en ”knasig idé”, när vänsterpartiet diskuterar sina beslut internt.
[21 Torsdag]: Ann Berglund mejlar till distriktsstyrelsen och frågar varför förhandlingskraven inte offentliggörs. Lotta Johnsson Fornarve svarar: ”Vi skickade aldrig något pressmeddelande angående
förhandlingarna. Efter diskussioner beslutade vi att ompröva beslutet, något jag även förankrat i AU (arbetsutskottet, reds anm). Anledningen är att vi inte bör uttala oss om sakfrågor innan förhandlingarna börjat ... Om vi inte får igenom vissa saker kan det även användas mot oss.”
Samtidigt ändrar Lotta Johnsson Fornarve laguppställningen i förhandlingsgruppen så att
bara: ”... jag och Peter (Linnstrand, reds, anm) åker på det första mötet ... När sedan de verkliga
förhandlingarna ev. inleds bör naturligtvis hela gruppen få möjlighet att delta.”
I och med denna formulering börjar Marco Venegas betrakta nykomlingen Peter Linnstrand som en direkt konkurrent i den interna hackordningen. Han svarar Lotta Johnsson Fornarve samma kväll och tonen är ovanligt hård även för ett mejl signerat Marco: ”Jag läste ditt meddelande och blev förvånad, ledsen och arg att du ändrat ett DS-beslut om vilka som skulle vara med nästa fredag och träffa sossarna. Jag accepterar inte att du (efter ditt samtal med Elina) ändrar beslutet. I sådana fall måste du
kalla in ett nytt DS-möte.”
[22 Fredag] Anklagelsen om att ha ändrat ett demokratiskt fattat beslut är allvarlig. Ett arbetsutskott har inte rätt att ändra styrelsens beslut, vilket Lennart Clarstedt bör vara väl medveten om när han nu ställer sig på Fornarves/Linnas/Linnströms sida. Han skriver: ”Det var en jäkla tur att Lotta bestämde sig för att inte kontakta pressen” och ”Jag är glad över att Lotta under hemresan från DS gjorde denna upptäckt och ändrade beslutet...”
[23 Lördag]-[24 Söndag]Två saker händer under helgen. För det första tvistar sexmannagruppens medlemmar om vem som ska sköta förhandlingarna med socialdemokraterna, och i förlängningen om vem som ska bli vänsterpartiets gruppledare i landstinget.
Det är en infekterad fråga, som tycks ha diskuterats ända sedan sommaren. Valet står mellan personerna i kretsen kring Fornarve/Linna/Clarstedt/Linnstrand, eller någon i Berglund/Venegas-lägret.
För det andra är det nu som politikerlönerna görs till den viktigaste frågan i hela förhandlingsspelet.
Vänsterpartiet hade motsatt sig höjda politikerlöner före valet. Men det ändras när Elina Linna skickar ett mejl till sina närmaste bundsförvanter efter helgen.
[25 Måndag] Vänsterpartiet kallar till möte kommande söndag, för att klargöra vem som ska hålla i
förhandlingarna. Hela sexmannagruppen ska få veta vad som sägs i samtalen med socialdemokraterna.
Men det är bara Fornarve/Linnstrand som ska sitta med vid förhandlingsbordet.
Samtidigt som kallelsen går ut skickar Elina Linna ett separat mejl till Lotta Johnsson Fornarve och Peter Linnstrand. De får följande instruktion under bordet: ”Jag är tveksam om politikerarvoden är ett krav som vi ska lägga fram bland våra viktigaste”. Linna påstår sig veta att vänsterpartiets vägran att höja lönerna kan omöjliggöra ett samarbete med socialdemokraterna.
Ann Berglund får inte läsa mejlet, men hon har ändå förstått att det förs diskussioner bakom hennes rygg om sådant hon anser borde diskuteras inom hela sexmannagruppen.
[27 Onsdag]Ann Berglund ventilerar nu sina misstankar i ett mejl som skickas till både sexmannagruppen och distriktsstyrelsen. Hon är kritisk till den ledande roll som Peter Linnstrand fått. Om Elina Linna och Lotta Johnsson Fornarve skriver hon argt: ”Om man hela tiden lägger sig flat kan man inte uppnå någonting utan får bli dörrmatta och leva på rester.”
Liknelsen om matresterna framstår i efterhand som närmast profetisk, med tanke på vad som händer nästa dag. Socialdemokraterna har i hemlighet bjudit in centern, folkpartiet och miljöpartiet på förhandlingsmiddag.
[28 Torsdag]”Maten var det i alla fall inget fel på.” Så sammanfattar centerledaren Henrik Elmberg och hans folkpartikollega Anders Bjurström middagen de just avnjutit på Solbacka kursgård.
Till maten har de erbjudits att få överta vänsterns roll i landstinget, om de är beredda att ingå i en koalition med socialdemokraterna.
Men socialdemokraterna vill också att nykomlingen Jörgen Danielsson ska få axla ledarrollen, och de båda borgerliga gruppledarna uppfattar hela trevaren som en inbjudan till att bli s-märkta stödpartier. Det säger de emellertid inte högt. Inte ännu.
Fortsätt till @vhopparna del: 2
|
